It's over now so tell your dad you love him

Man litar på någon, man blir sviken. Man blottar sin själ och allt man har för någon man blir sviken. Man älskar någon i ena sekunden och hatar i den andra. Det finns inget som är för evigt hur mycket man än verkar vilja tro att det är så. Iaf när det gäller relationer, jag vet inte vem och vem jag inte kommer ha kontakt med om 10 år. Jag skulle ju kunna hitta på men nej det vet man inte, allt som kommer mellan är relevant. Jag hoppas ju på att jag har en relation med vissa personer, men jag kan inte veta hur det kommer bli. Det kan vi egentligen inte veta om någonting, ja man mår dåligt ena dagen men bra nästa vi känner och sårade av den där vännen men finner oss själva att må bättre utan hen. Jag var i ett dåligt vänskapsförhållande, jag kunde inte vara mig själv jag fann mig själv att tappa den jag faktiskt var, och allt jag hade byggt upp det bara rasade. Jag var rädd för att säga upp kontakten för jag tyckte att hon var läskig, sedan så tog jag tag i det och skrev ett långt sms om varför jag inte kunde träffa henne något mer varför vi inte kunde fortsätta vara vänner. Det kan vara en av de bästa sakerna som jag har gjort, jag har blivit ödmjuk efter det och det ordet betyder ju att man vet om sina egna begränsningar och vad man själv klarar av. Ja jag har verkligen blivit mer säker på mig själv och allt jag är och står för sen vi bröt vänskapen. Alltså det är ganska svårt att förklara vad jag menar med att jag inte kunde vara mig själv men hon stal min energi och försökte plocka bort och ändra på delar av den jag var. 
 
Jag skäms för att säga att jag blev så blind och naiv att jag föll för allt det där. Tills en person som betyder mycket för mig, sa till mig på skarpen. Då öppnade jag mina ögon och började tänka på hur det var, hon stal min energi den jag var. Jag lovade mig själv att aldrig låta någon gå in i mig och plocka ut delar ur min själ, för sitt eget underhållande. Men det hände, jag lovade mig själv att inte bli en kopia under den tiden så hände det också. Det var någonting med hennes energi jag föll för det, hon var charmig och otroligt rolig men när det väl kom till kritan så behandlade hon inte andras hemligheter något bra och hon såg ner på folk som inte såg ut som hon gjorde. Jag förstår inte nu hur dum och naiv jag var under tiden, och att jag mådde fruktansvärt dåligt då är ingen ursäkt för hur dumt jag betedde mig under den tiden. Jag sårade en person som jag älskar djupt, och det gör mig ledsen men vi är bra idag så jag försöker släppa hur dum jag faktiskt var. Men ibland så tänker jag på den där tiden, och hur mycket jag faktiskt tappade mig själv och allt jag hade stått för. Jag menar jag står för att vara sig själv och att inte låta någon annan ändra på mig, på ett dåligt sätt så att jag tappade allt jag stod för. Det hände ju, och ja såna människor behöver man till slut bryta kontakten med eller sluta prata med helt enkelt. Det kan man inte låta, man kan inte släppa in sånna människor i ens liv.
 
Idag så pratar vi inte, och det gör mig absolut ingenting går det bra  för henne fine. Går det dåligt för henne så bryr jag mig inte riktigt. Hon sårade mig så oerhört mycket, tog delar ur min själ och gjorde till åtlöje men för att jag ska kunna gå vidare med mitt liv, och må bra så måste jag på något stadie förlåta denna människa. Jag förlåter hennes sätt att vara, för att jag tycker bara synd om henne. Men jag förlåter inte att hon smutskastade mig, och de jag älskar de kan jag aldrig förlåta. Ska jag vara helt ärlig så hoppas jag att det går dåligt för henne, att något händer så människan kan vakna upp. Nu idag så tycker jag att jag känner mig själv, jag tycker att jag vet vad jag är värd och vem jag vill uppoffra saker för. Därför så är det ju, man måste offra vissa saker för de man älskar. Ibland så tycker åskådarna att det är dumt, men det gör jag för alla jag älskar jag offrar vissa saker. Man kan inte alltid vara självisk. Men det viktigaste i den här långa texten, mitt budskap är att vara sig själv försöka vara sig själv oavsett vad! Gör snälla kära Gud inte samma dumma idiotiska misstag som jag, det kan kosta en dyrt iaf man inte vaknar upp tro mig. 
VÅGA SÄGA IFRÅN!!! / MAGGI <3
Kommentarer

Har du något att säga till mig?

Vad heter du?
Är du här ofta?

E-mail: (den ser bara jag)

Har du någon blogg?

Lämna din kommentar:

Trackback
Om Mig
Elizaveta, 20, Uppsala.

Välkommen till min värld!
I bloggen får du följa mig, Elizaveta, som i dagsläget pluggar till att bli präst i Svenska kyrkan. Du får utöver mina studier även följa med i min vardag med fästman och hund samt planer inför stundaned bröllop och annat roligt! Jag hoppas du trivs här, och har du några frågor är det bara att kommentera!